Min första kärlek,det blir svårt. För när vet man när man är kär och inte. Om vi går tillbaka till min barndom skulle jag nog säga att den första person jag gillade var lill-Niklas. Vi umgicks mycket, sprang i bergen, fiskade krabbor och han friade tillochmed till mig. Vill minnas att jag svarade ja dessutom. Men så mycket mer blev det inte av det och nu för tiden hejar vi när vi ses.

Jag kan inte påstå att jag har varit kär i någon kändis. Det har funnits de kändisar jag tycker är snygga och fortfarande tycker är snygga men jag har aldrig varit kär i dem. Inte på det sättet som vissa tjejer kan vara. Inte så att jag har tapetserat väggarna med bilder på dem. Den enda kändis jag kan komma på som har suttit på min väg är Legolas, en bild från Sagan om Ringen. Och den kom upp efter det att jag hade fyllt 20 år. Vid närmare eftertanke hade jag även en målad bild av Shagrath på väggen hemma när jag var i 20-års åldern. Veronica hade målat den och den var urläcker.

Shagrath                Legolas

Var jag någonsin kär i mitt ex då? När jag tänker efter så skulle jag inte påstå att jag var det. Trots att vi var förlovade och allt. Inte kär, så han var inte min första kärlek. Helt enkelt skulle man kunna säga att Andreas är min första kärlek. Den person som jag känner är den första som jag helt enkelt älskar ur djupet av mitt hjärta. Så han är helt enkelt min första kärlek och förhoppningsvis även min sista.

 

mamma

19 januari 2011 10:29

intressant att läsa

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

I onsdags fyllde min älskade Andreas år, hela 28 år gammal blev han. Andreas föräldrar kom och hämtade mig på stationen och sedan åkte vi hem till vår lägenhet och åt hämtmat från Indra. Det är så gott med indisk mat. Egentligen hade jag planerat att...

Igår ringde Anna och frågade om jag ville följa med på hantverksmässa till Sturefors, Linköping. Och eftersom jag både hade hunnit duscha, klä på mig och inte hade något inplanerat för dagen följde med. Hon hade med sig sina två barn. Vi åkte till St...

Nu har jag ju inte skrivit på ett tag. Men det händer så mycket på dagarna att jag inte hinner med. Nu är jag i Norrköping för imorgon bär det av till Göteborg. Tidigt ska jag och katterna ta tåget. Idag ska jag jobba hemifrån, jag har en del inläsni...

Just nu är jag för trött och seg för att skriva ett längre inlägg så ni får hålla till godo med bilder från helgens Earth Hour på Stora torget i Enköping.                          ...

Jag har nästan hela mitt liv, eller i alla fall i många tyckt mycket om glas. Och då menar jag inte vanliga drickglas utan vackra glasprodukter från de svenska glasbruken i första hand. De få som nu är kvar. När jag var 11 år var jag i Växjö på Orref...