Jag gråter nog ganska lätt faktiskt, fast mindre och mindre med åren.

• Jag gråter när jag ser sorliga filmer på tv eller när jag läser en sorglig bok.
• Jag gråter om jag slår mig riktigt hårt.
• Ibland gråter jag när jag är alldeles för stressad.
• Jag gråter om någon är elak mot mig.
• Jag gråter om jag blir sårad.
• Jag gråter på bröllop.
• Jag gråter när något sorligt händer.
• Jag gråter ibland om jag blir besviken.

Och varje gång jag gråter får jag världens migrän. Så jag borde helt enkelt inte gråta.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

I onsdags fyllde min älskade Andreas år, hela 28 år gammal blev han. Andreas föräldrar kom och hämtade mig på stationen och sedan åkte vi hem till vår lägenhet och åt hämtmat från Indra. Det är så gott med indisk mat. Egentligen hade jag planerat att...

Igår ringde Anna och frågade om jag ville följa med på hantverksmässa till Sturefors, Linköping. Och eftersom jag både hade hunnit duscha, klä på mig och inte hade något inplanerat för dagen följde med. Hon hade med sig sina två barn. Vi åkte till St...

Nu har jag ju inte skrivit på ett tag. Men det händer så mycket på dagarna att jag inte hinner med. Nu är jag i Norrköping för imorgon bär det av till Göteborg. Tidigt ska jag och katterna ta tåget. Idag ska jag jobba hemifrån, jag har en del inläsni...

Just nu är jag för trött och seg för att skriva ett längre inlägg så ni får hålla till godo med bilder från helgens Earth Hour på Stora torget i Enköping.                          ...

Jag har nästan hela mitt liv, eller i alla fall i många tyckt mycket om glas. Och då menar jag inte vanliga drickglas utan vackra glasprodukter från de svenska glasbruken i första hand. De få som nu är kvar. När jag var 11 år var jag i Växjö på Orref...