Jag kommer inte ihåg min första kyss, jag tänker att jag borde komma ihåg den men det gör jag inte. Jag vet inte när jag övergav att pussa folk och övergick till att kyssa dem. Men jag tror att jag ganska gammal vid min första kyss, men hur gammal vet jag inte. Och det var inte sådär romantiskt som man tänker sig att det är, som det visas på film. Förmodligen kändes det mest konstigt, stelt och inte alls pirrande i magen.

Jag undrar om jag har några drömmar i ordets rätt bemärkelse. Sådana där högflygande drömmar om att vinna 15 miljoner på Harry Boy har jag inte. Däremot så drömmer jag om och hoppas på att få jobba kvar där jag jobbar nu, att kunna köpa en större lägenhet och i framtiden även ett hus. Om att jag och Andreas ska få vara ihop hela livet, att vi ska få vara friska och likaså de i vår närhet. Att katterna ska få ett långt liv tillsammans med oss. Och att jag i framtiden ska få råd med ett hus i Bohuslän i framtiden, ett litet sommarhus med uteplats vid klipporna. Jag önskar mig helt enkelt ett bra liv, jag tror inte att mina drömmar skiljer sig särskilt mycket från alla andras drömmar. De flesta drömmer nog om att få vara lyckliga, friska och få ett härligt liv.